Informatör – introduktionsutbildning för nya medlemmar i Försvarsutbildarna

Försvarsutbildarna har fått uppdraget att genomföra nedanstående utbildning för informatörer i de frivilliga försvarsorganisationerna. Kursen är avsedd för blivande informatörer från frivilliga försvarsorganisationer som efter genomförd utbildning ska genomföra introduktion av nya medlemmar i sina respektive organisationer för nya medlemmar. Kursen ger dig grundlagd förmåga att kunna genomföra introduktionsutbildning för nya medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna inom följande områden:

  • Omvärldsläget
  • Vilka värden vi försvarar
  • Vilken värdegrund vi har
  • Totalförsvarets organisation och uppgifter
  • Frivilliga försvarsorganisationers uppdrag, roller och organisation
  • Totalförsvarets behov av frivilliga försvarsorganisationernas medlemmar
  • Vad det innebär att vara frivillig och vilka möjligheter det finns till engagemang.

 Efter genomförd kurs ska informatören kunna genomföra två till fyra introduktionsutbildningar per år. Blivande informatörer bör ha grundläggande kunskaper om värdegrund och totalförsvar samt egen frivillig försvarsorganisation samt ha god social kompetens, pedagogisk förmåga och vana av att tala inför åhörare. Kurstillfällen
För anmälan klicka på länken:

Förbundsmöte genomfört!

Lördagen 2020-03-28 genomförde Sverof sitt förbundsmöte i ny tappning. Trots rådande läge med Covid-19 var valet självklart att genomföra stämman. Stämman genomfördes som ett telefon-/onlinemöte och delegaterna höll sig mycket disciplinerade vilket underlättade i detta, för många, nya format.

Styrelsen gavs ansvarsfrihet och samtliga valbara omvaldes för en ny period.

Mer information kommer längre fram!

Pensionsavsättningar för RO-premie

Enligt pensionsavtalet för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet 2016 (PA16) avdelning I Kap 3 §1-2 ska beräkningen av premier göras på utbetald lön i anställningen. I nuvarande systemuppsättning i lönesystemet har inte reservofficerspremien varit till grund för beräkningen. Detta kommer nu att rättas upp och det innebär för dig som fått en reservofficerspremie utbetalad under 2016-2019 att tjänstepensionspremier kommer att betalas in till Statens tjänstepensionsverk (SPV) i december månad 2019.

FM HRC ber om överseende för detta. Vid eventuella frågor så kontakta HR-Direkt via mejl på hr-direkt@mil.se
Ange ditt anställnings- eller personnummer samt förband i mejlet.

Riksmötets öppnande

Riksmötets öppnande

I egenskap av förbundsordförande för Förbundet Reservofficerarnas deltog Magnus Konradsson vid riksmötets öppnande – inledningen av riksdagens nya arbetsår.
– Det var jättekul att få vara med. Det är en av de största ceremoniella händelserna under året. Riksdagen är vad hela vår demokrati står på. Riksdagen är på många sätt det finaste vi har, och vår försvarsmakt finns för att värna just demokratin och vårt oberoende, säger Magnus Konradsson.

Därför ska vi satsa på reservofficerare

Därför ska vi satsa på reservofficerare

Jag kan idag uppleva att behovet och nyttan av reservofficerare ifrågasätts, såväl av yngre kollegor som jämnåriga. Och ibland även av högre chefer.

Varför behövs då den
grundrekryterade reservofficeren? Hur får vi bäst nytta av våra reservofficerare idag och varför ska vi lägga utbildningsresurser på en kategori som kanske bara tjänstgör ett år efter officersexamen?
Jag tror att svaret ligger i att se nyttan med reservofficerarna ur tre perspektiv:

FÖR DET FÖRSTA är reservofficerarna (RO), precis som yrkesofficerarna (YO), ytterst till för att bemanna krigsorganisationen.
I skrivande stund ser vi en växande försvarsmakt framför oss, där det är rimligt att anta att vi kommer att ha en andel stående förband som naturligen behöver bemannas av yrkes- officerare och anställda soldater.
Samtidigt kommer en mobiliserande del att växa fram, där det lika naturligt behöver finnas RO (och YO) krigsplacerade som chefer. Oavsett hur organisationen utvecklas i de kommande försvarsbeslutsperioderna är det svårt att se hur mängden YO skulle kunna räcka till för att både bemanna dessa nya krigsförband och samtidigt delta i produktionen av dem.
DETTA LEDER IN på den andra stora möjliga nyttan. Reservofficerarna kan och bör vara en tillgång även i förbandsproduktionen och inte ses som en belastning för sina förband. Efter sin utbildning kan RO tjänstgöra som exempelvis instruktör vid ett stående förband, handledd av yrkesofficerare. Reservofficeren får där- med erfarenhet från sin förbandstyp, och befälslagets YO får en förstärkning.

Målsättningen bör vara att en RO efter detta fän- riksår borde kunna krigsplaceras som chef för mot- svarande enhet i krig. Principen liknar därmed mycket ”gamla OHS”, med ett skolår och ett praktikår. För truppförband: instruktör i fred – plutonchef i krig.
MOTSVARANDE KAN TILLÄMPAS på sjöförbanden. Befatt- ningar som eldledare, stridsledare eller navigationsbefäl har visat sig lämpliga för fänriksåret, där reservofficeren både lär sig och samtidigt avlastar YO-gruppen.
Möjligheten att därefter använda RO i förbandsproduktionen – ”RO i GRO” (upp till tre år under en åtta- årsperiod) – är en idag alltför lågt nyttjad potential.

Under min egen tid som fartygs- och divisionschef var det mycket vanligt att RO kom in under längre eller kortare perioder och fyllde upp om-bord. Tiden att bli varm i kläderna och åter fungera i en besättning var ofta mycket kort. Vårt system är bra på att bygga färdigheter som sitter kvar länge.

DEN TREDJE NYTTAN är den dubbla kompetensen. På sikt bör reservofficerarna ta roller där deras civila kompe- tens används allt mer. Det finns ofta en bredd av yrken, inte sällan på förhållandevis kvalificerad nivå. Som krigsförbandschef kunde jag bland mina RO hitta allt från ingenjörer, läkare, jurister, företagsledare och ekonomer till lärare, poliser, civila sjöbefäl, politiker och till och med en generaldirektör.
Kombinationen av erfarenhet från lägre förbandsni- våer som varje officer på högre nivå måste ha och det civila gav ofta ett mycket stort mervärde, oavsett i vilken roll officeren användes.
Till den tredje nyttan räknas också nätverk och förankring i ofta betydelsefulla delar av samhället.

ALLA DESSA TRE PERSPEKTIV talar för att grundrekryterade reservofficerare har en viktig funktion i dagens och morgondagens försvarsmakt. ■

Debattör:
Jonas Hård af Segerstad Kommendör. Sektionschef uppföljning och analys, ledningsstabens planerings- och ekonomiavdelning på För- svarsmaktens högkvarter. .

Slutrapport pekar på ökat personalbehov

Slutrapport pekar på ökat personalbehov

Tidigare i år överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport Värnkraft till regeringen. Den handlar om inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.


Förbundet Reservofficerarna ser sina medlemmar som viktiga spelare i framtidens försvar.
Beredningen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats till följd av Rysslands agerande.
– Förbundet Reservofficerarna hjälper gärna till på alla sätt vi kan. Vi inser att vi är en av nyckelfaktorerna för att det nya försvaret ska fungera. Pengar och materiel kommer att finnas men bristen kommer att vara stor på både yrkesofficerare och reserv-
officerare. Det behövs människor som driver arbetet framåt, säger förbundsordföranden Magnus Konradsson.
De förslag som Försvarsbe- redningen lämnar om en ny krigsorganisation innebär ett ut- ökat personalbehov. Konsekvenserna av Försvarsberedningens förslag är att anslagen för det militära försvaret årligen upp- går till totalt 84 miljarder kronor från och med 2025.


Anslagen för det militära för svaret utökas stegvis med fem miljarder kronor per år i en trappa åren 2022–2025, utöver de tillskott som anvisades av riks dagen i december 2018.
– Det är bra att först frågor tas på allvar även ekonomiskt. Det har pratats mycket om samsyn men till syvende och sist behövs pengar. Det är viktigt att man inte bara fyller de gamla hålen, det som är eftersatt. Det är viktigt att man vågar satsa och tänka nytt.

Marcus Modéer